Elnätet
Under rubriken Elhandel har jag lite summariskt beskrivit sveriges elnät.
Svensk Energi har en alldeles utmärkt beskrivning av hur det svenska elnätet är uppbyggt samt dess historia. Det finns ingen anledning för mig att göra en egen beskrivning så jag rekommenderar starkt att den intresserade läser denna länk. (öppnas i nytt fönster).
Drygt 160 företag äger elnäten i Sverige.
- Stamnäten ägs av den statliga myndigehten Svenska Kraftnät.
- Regionnäten ägs till största delen av Eon, Vattenfall och Fortum som därmed är kunder hos Svenska Kraftnät.
- Lokalnäten ägs av juridiska personer som inte får idka elproduktion eller elhandel. Denna regel urholkas givetvis genom att till exempel Eon äger olika företag som idkar elproduktion, elhandel och äger lokala elnät.
Lite betraktelser om Elnäten.
I nedanstående text har jag använt en del ur ”Svensk Elmarknadshandbok”. Det är ett dokument på 241 sidor som Du kan ladda ned härifrån.
Nätägaren tillhandahåller den fysiska handelsplatsen för el och ansvarar för att el-energin transporteras från produktionsanläggningarna till elanvändarna. Detta sker via stamnät, regionnät och lokalnät, vilka ägs av olika nätföretag. En nätägare måste ha nätkoncession, det vill säga tillstånd att bygga och driva starkströmsledningar.
Varje nätägare rapporterar den uppmätta produktionen och förbrukningen i sitt nät till Svenska Kraftnät. I Svenska Kraftnäts systemansvar ligger bland annat att se till att summan av denna mätvärdesrapportering överensstämmer med landets faktiska energiomsättning.
Elanvändare, allt ifrån industrier till hushåll, är de som tar ut el från elnätet och konsumerar elen. Uttaget sker i en uttagspunkt. Elanvändaren har ett avtalsförhållande med nätägaren för att utnyttja elnätet och betalar denne för överföring av el. Det görs via en nätavgift som ger elanvändaren tillgång till alla elleverantörer som finns på den gemensamma nordiska elmarknaden. Elanvändaren kan vara såväl konsument som näringsidkare och har också avtal med en elleverantör om köp av el.
För Dig som har en egen fastighet, till exempel villa, är det tämligen enkelt. Nätägaren äger kabeln från lokalnätet fram till och med elmätaren. Nätägaren är här koncessionspliktig, det vill säga, han har bland annat tillstånd att bygga och driva starkströmsledningar samt ett avtal med Svenska Kraftnät om balansansvar.
Efter elmätaren är det fastighetsägaren som äger elnätet och fastighetsägaren är inte koncessionspliktig.
För Dig som bor i lägenhet, hyresrätt eller bostadsrätt, ställs saken lite mer på sin spets.
Enligt det som står ovan är det fastighetsägaren som äger elnätet i fastigheten. Därmed borde det vara så att nätavgift skall tas ut för endast EN uttagspunkt, nämligen anslutningen till fastigheten. Alltså skall inte varje lägenhetsinnehavare betala nätavgift, endast fastighetsägaren. Ändå betalar varje lägenhetsinnehavare (i de flesta fall) nätavgift vilket naturligtvis är en god affär för nätägaren.
Elmarknadshandboken:
I många fall har konsumenter eller näringsidkare i ett flerbostadshus, egna nätavtal med nätägaren. Detta innebär att elleveranser till elanvändaren i flerbostadshus sker på samma sätt som i koncessionspliktiga nät, det vill säga fram till elanvändarens mätare (uttagspunkt). Nätägaren disponerar fastighetsägarens nät för transporten av el samt för mätning, men fastighetsägaren svarar för drift och underhåll av sitt nät. Om elanvändaren har ett nätavtal gäller ellagens regler för leverantörsbyte.
Om fastighetsägaren bestämmer sig för att själv stå för elleveransen till elanvändarna har den enskilde elanvändaren ingen möjlighet att köpa el av någon annan. Fastighetsägaren är inte skyldig att öppna sitt fastighetsnät för fri konkurrens.
Eller uttryckt på ett annat sätt:
- Fastighetsägaren är inte skyldig att öppna sitt fastighetsnät för fri konkurrens.
- Han kan istället stå för elleveranserna till elanvändarna i huset.
- Detta förekommer på många håll och då är elkostnaderna inräknade i hyran.
- Då kan nätägaren ta betalt för EN nätavgift, den vars uttagspunkt är vid elmätaren i fastigheten, INTE en nätavgift från vardera lägenhetsinnehavare.
- Fastighetsägaren har då också avtal med en elleverantör varför lägenhetsinnehavarna inte har möjlighet att själva välja elleverantörer.
Jag har sett ett inslag på TV där en fastighetsägare har gått över till att själv stå för elleveranserna till lägenhetsinnehavarna för att minska deras elkostnader.
Jag har själv inte räknat på om man kan minska sina kostnader på det här sättet men när man betänker att elnätskostnaden representerar cirka 40% av hela elkostnaden och att en elanvändare kan påverka sitt elpris med max cirka 3% genom att byta elleverantör, ser jag det som fullt möjligt att kunna sänka de totala elkostnaderna på det här sättet.
Förutsättningen att lägenhetsinnehavarna ska få en lägre kostnad är givetvis att fastighetsägaren inte drabbas av girigheten och höjer hyran mer än hans kostnader för elenergi och elnät. Det finns inga reglerande marknadskrafter eller lagar som kan motverka detta.
Svenska Kraftnät
äger de svenska stamnäten. Det är alltså väldigt viktigt att Svenska Kraftnät har en framförhållning i sin verksamhet när det gäller förändringar hos de svenska elproducenterna.
Ett exempel när det inte fungerar kan du nedan se ett exempel taget från en artikel ur tidningen Barometern daterad 2010-03-25. Notera att OKG betyder Oskarshamns KärnkraftGrupp som producerar elenergi genom reaktorerna O1, O2 och O3:
Om OKG vill utnyttja kärnkraftverket O3 fullt ut måste OKG istället slå av på gasen på O2. OKG får inte ens leverera lika mycket el till nätet som företaget gjorde innan O3 uppgraderades.
– Det här känns tråkigt. Nästan hela Sverige skriker efter mer el. Jag hoppas verkligen att det här löser sig, säger Anders Helmersson, projektledare för OKG:s nästa uppgradering, moderniseringen och effekthöjningen av O2.
Svenska kraftnät har gett OKG klartecken till att mata ut 1 415 MW från O3. Men för att få köra för fullt måste OKG i så fall dra ner på effekten på O2.
Om O2 körs för fullt får O3 bara skicka ut maximalt 1 000 MW på nätet.
I praktiken betyder det att om OKG kör O2 för fullt måste företaget hålla inne med el från O3 som nästan motsvarar kapaciteten som det minsta kärnkraftverket, O1, hade innan O1 byggdes om och utrustades med effektivare turbin.
– Det pågår en utredning om vilka åtgärder som behöver göras i nätet för att klara högre effekt från O2, säger Maria Jäderberg, enhetschef för press och kommunikation på Svenska Kraftnät.
I mitten av maj planerar OKG att O3 ska kunna köras för fullt. Om utredningen hinner bli klar tills dess är oklart. Maria Jäderberg har inget besked om tidpunkten, bara att utredarna "behöver tid" för att utreda.
– OKG analyserar nu hur effekthöjningen kan komma att påverka stamnätet. Vi väntar på underlag från OKG. Vi behöver mer data för detaljplaneringen, säger hon och tillägger:
– Framförhållningen kanske inte har varit den bästa.
På frågan om varför OKG inte får mata ut lika mycket el till nätet från O2 och O3 som innan uppgraderingen av O3 hänvisar Maria Jäderberg till den pågående utredningen.
I skrivande stund, ett år efter publiceringen av artikeln, har jag inte funnit några resultat från utredningen.
Ovanstående mer sammanfattat:
- OKG investerade i en effektivisering av O3.
- När det var klart och dags att producera fick OKG inte tillstånd av Svenska Kraftnät att mata ut full effekt av O3 plus O2.
- Troligen för att Svenska Kraftnät ansåg att deras stamnät som är kopplat till OKG inte skulle klara av effekthöjningen.
- De fick inte ens mata ut samma effekt som innan uppgraderingen av O3.
- Istället minskade Svenska Kraftnät OKG:s tillstånd för maximal matning ut på nätet.
- Resultatet blev att tillgången på elenergi i Sverige minskade och därmed ökade konsumentpriset.
Härnäst lite om prissättning i näthandeln.