Avtal
På elmarknaden förekommer tre olika avtalsformer, Rörligt, Fast pris, Fondavtal, Vintersäkring samt Tillsvidarepris (som ibland kallas normalpris eller anvisningsavtal). Det förekommer även mixer av dessa avtal.
I det RÖRLIGA PRISAVTALET kommer det fakturerade priset på elenergin följa marknadspriset (plus ett spotpåslag).
På marknaden (Nordpool) pågår ständigt köp och sälj av faktureringsrätter, varje timme, dygnet runt, året runt. Det är naturligt att priserna varierar en del. Det rörliga priset följer marknadens försäljningspris, ett uträknat medelpris för varje månad. Dessutom lägger elleverantören på en summa, när de fakturerar oss, som hos Vattenfall kallas spotpåslag.
Konsumenten med ett rörligt prisavtal kommer alltså att få olika elenergipriser varje månad. Risken är att priset kan variera betydligt från en månad till nästa.
I ett FASTPRISAVTAL ingår konsumenten och elleverantören ett avtal om att ett fast pris skall gälla under avtalstiden som kan vara 6 månader, ett år, två år eller tre år.
Risken för konsumenten är att marknadspriset under avtalsperioden sjunker varvid konsumenten kommer att betala ett onödigt högt pris under en period.
Å andra sidan kan marknadspriset öka under avtalsperioden. Då ligger risken att elleverantören får mindre betalt än marknadspriset. Eftersom priser på en normal marknad ändras både uppåt och nedåt kan det tyckas naturligt att ingen av parterna förlorar i längden. Det man vinner på karusellen vinner man på gungorna, eller hur det nu var.
Innan jag började ta reda på hur elhandeln fungerar antog jag att när man ingick ett fastprisavtal så använder man marknadspriset som avtalspris. Det borgar för att risken av framtida prisförändringar under avtalstiden delas av elleverantör och konsument. Så naiv var jag.
Nej, det avtalspris elleverantörerna erbjuder vid ingången av ett fastprisavtal är alltid högre än marknadspriset. Det betyder att konsumenten alltid betalar ett onödigt högt pris för elenergin när avtalet ingås. Enda gången vi konsumenter kan tjäna på ett fastprisavtal är om marknadspriset skulle bli så mycket högre att avtalspriset passeras. Därför erbjuder elleverantörerna alltid ett avtalspris som aldrig anses kunna passeras av marknadspriset. Alltså friskriver sig elleverantörerna från alla risker och det är vi elkonsumenter som får stå för dem.
I skrivande stund har jag tagit fram dessa siffror:
Marknadspris (finns hos Nordpool): 48,7 öre/kWh
| Vattenfall | avtalspris | avtal/marknad |
| 6 mån | 66,50 | +36,6% |
| 1 år | 65,90 | +35,3% |
| 2 år | ----- | |
| 3 år | 59,00 | +21,2% |
| EON | ||
| 6 mån | ----- | |
| 1 år | 65,50 | +34,5% |
| 2 år | 64,60 | +32,6% |
| 3 år | 63,90 | +31,2% |
| Fortum >10.000 kWh/år | ||
| 6 mån | 65,33 | +34,2% |
| 1 år | 62,69 | +29,2% |
| 2 år | ----- | |
| 3 år | 61,46 | +26,2% |
| Fortum <10.000 kWh/år | ||
| 6 mån | 65,33 | +34,2% |
| 1 år | 63,89 | +31,2% |
| 2 år | ----- | |
| 3 år | 62,66 | +28,7% |
För att Du som elkonsument ska tjäna på ett fast avtalspris måste marknadspriset öka mellan 21,2 och 36,6% beroende på avtalstid och elleverantör.
Nedan kan Du finna det årliga medeltalet för Vattenfalls erbjudande av ett års fastprisavtal jämfört med medeltalet av marknadspriset motsvarande period:
| År | Markn.pris | Avt.pris | Skilln |
| 2003 | 33,3 | 38,4 | +15,3% |
| 2004 | 25,6 | 34,2 | +33,6% |
| 2005 | 27,6 | 34,6 | +25,4% |
| 2006 | 44,5 | 44,8 | +0,7% |
| 2007 | 28,0 | 46,5 | +66,1% |
| 2008 | 48,9 | 62,5 | +27,8% |
| 2009 | 39,3 | 50,6 | +28,8% |
| 2010 | 53,2 | 55,6 | +4,5% |
Här kan vi notera att skillnaden mellan marknadspris och avtalspris under 2006 var tämligen lika varför Vattenfall förlorade en del vinst i förhållande till de andra åren. Dock tog de igen den ”förlusten” året efter. Om de följer mönstret kommer avtalspriserna under 2011 öka markant.
Du har gissat rätt. Jag har rörligt pris sedan många år tillbaka. Åren 2003 till och med 2010 har jag sparat totalt 8.509 kronor inkl moms på en medelförbrukning av 9450 kWh/år. Helt klart har jag haft mycket roligare med dessa pengar än att bara ge bort dem till Vattenfall och RSV.
Under våren 2010 lanserade Telge Energi ett så kallat FONDAVTAL vilket jag ännu inte funnit hos andra elhandlare.
"När du tecknat ett Fondavtal ingår du i en portfölj för privatkunder som förvaltas av Telge Krafthandel. De har som verksamhet att för kunders räkning genomföra och prissäkra kraftinköp på den nordiska elmarknaden och står under tillsyn av Finansinspektionen. Telge Energis uppdrag är att utföra kraftinköp genom portföljförvaltning enligt en särskild prissäkringsstrategi."
Vidare står att:
"Fondavgiften är 40 kr/månad (inkl. moms) för dig som bor i villa och 20 kr/månad (inkl. moms) för dig som bor i lägenhet.
Avtalet baseras på ditt rörliga avtal där det rörliga priset justeras med resultatet av prissäkringarna. Prissäkringarna kan generera ett pris som både är högre eller lägre än det rörliga priset."
Vad den där "särskilda prissäkringsstrategin" eller "prissäkringarna" innebär har jag ännu inte lyckats klura ut.
Fondavtalet är ett tidsbundet avtal (ett år) som inte kan lösas i förtid.
VINTERSÄKRING dök upp under 2009. Detta innebär att om Du normalt har ett rörligt avtal så kan Du tillfälligt under vintermånaderna teckna ett fast pris som sedan automatiskt återgår till det rörliga priset under våren. Givetvis är det fasta priset anpassat efter vintertidspriser men då vet Du i alla fall vilket pris som gäller under dessa månader oavsett toppar eller dalar på marknadspriset.
Om Du aldrig aktivt har valt avtalsform har Du TILLSVIDAREAVTAL hos en elhandlare som nätägaren anvisat. Oftast är det en elhandlare som är ett systerbolag till nätägaren.
Priset på detta avtal baseras på elmarknadens medelpris under föregående kvartal (3 månader). Precis som med årsavtalen lägger elleverantörerna på en säkerhetsmarginal så att de inte riskerar att konsumenten tjänar på avtalet.
Priserna på tillsvidareavtalen såg i skrivande stund ut som följer:
| Vattenfall | 69,50 | +42,7% |
| EON | 79,00 | +62,2% |
| Fortum | 79,80 | +63,9% |
Det är bara att konstatera att om Du ännu inte aktivt valt avtalsform har Du under många år betalat massor av pengar helt i onödan som bara ökat elleverantörernas vinster ännu mer.
Under 2011 tog regeringen ett beslut att inte längre tillåta tillsvidareavtal "i sin nuvarande form". Hur "formen" kommer att se ut framledes återstår att se.
Hur mycket betalar Du för Din elenergi ?
Det kan bara Du ta reda på. Men här är ett exempel. Jag antar ett hus i mellansverige med relativt låg elförbrukning, 11.000 kWh per år, månadsbetalning och att ägaren aldrig aktivt valt avtalsform. Återigen har jag använt Vattenfall som exempel.
| Pris | 80,50 | 8855 |
| Energiskatt | 28,30 | 3113 |
| Årsavgift | 288 | |
| Moms 25% | 3064 | |
| Fakt avg | ||
| Tot elhandel | 15320 |
Anmärkningar:
- I priset ingår elcerifikatavgift
- Energiskatten höjdes 1/1 2011 med konsumentprisindex 0,38 öre/kWh inkl moms
- Från 1/1 2011 indelas Sverige i fyra prisområden. I tabellen ovan användes område SE3 (södra mellansverige)
Totalpriset motsvarar 139 öre/kWh.
När vi betänker att den genomsnittliga produktionskostnaden ligger på nära 18 öre/kWh kan vi räkna ut att konsumenten, i ett tillsvidareavtal, betalar ett pris som är 772% högre än värdet på varan !! Det här avtalet borde avstavas till-svidare-avtal. Men observera att det inte endast är elproducent/leverantör som orsakar detta. Även regeringen har fingrarna i syltburken med Energiskatt, elcertifikat, utsläppsrätter och moms. Och den har vi valt själva (regeringen alltså)....
Det rörliga prisavtalet har under alla år jag följt marknaden visat sig vara det billigaste alternativet på årsbasis. Ändå svider även det avtalet.
Dessutom tillkommer en nätavgift. Den som äger kabeln till huset ska också ha betalt. Det intressanta med detta är att i ett hyreshus ska varje lägenhet betala nätavgift trots att det bara går in en kabel in i huset.
Den som äger kabeln behöver inte vara samma som elleverantören. Du kan välja vilken elleverantör som helst men nätägaren har monopol i Ditt område.
Mer om detta under rubriken Näthandel.